Sjön Sparren

Sjön Sparren har bildats i två korsande sprickdalar i inre delen av Roslagen. Större delen av sjön ligger i Norrtälje kommuns sydvästra del medan den återstående delen och utloppet ligger i Vallentuna kommun. Sjön har en yta på ca 3 km2 och en volym på ca 20 milj m3 och avvattnar ett 48,7 km2 stor delområde inom Åkerströmmens avrinningsområde. Sjöns nivå når ca 13 m över havet och dess största djup är också ca 13 meter medan medeldjupet är ca 6,5 m. Vattnets omsättningstid har beräknats till drygt 2 år.

Djupkarta över Sparren baserad på lodningar genomförda 1966.

Tillrinningsområde för Sparren.

Sjöarna Uttran, Trehörningen, Marsjön och Lingonsjön dräneras till Sparrens västra vik Närtunaviken. I sjöns sydliga spets, Kårstaviken, mynnar sjöns utlopp i Lillån. Lillån rinner slutligen ut i Trälhavet vid Åkersberga.

Avrinningsområdet runt Sparren består till största delen av skogsmark. Öppen odlad mark finns främst i väster samt öster om sjöns norra delar.

Kultur- och naturvärda området kring Sparren

Kring Sparren finns områden som är klassade som riksangelägna att bevara för det gamla kulturlandskapet, för möjligheterna till friluftsliv, för sina botaniska värden samt för sitt fågelliv.

I den inre delen av Närtunaviken finns ett område som skyddas som riksintresse för kulturmiljövården då det under forntiden varit en dalgångsbygd utmed Långhundraleden. Området domineras av mindre byar och ensamgårdar och av ett rikt fornlämningsbestånd. Även andra områden med flera fornlämningar finns t.ex. vid Lisinge, Hamra och Näs.

Öster om Sparren finns ett annat område som skyddas som riksintresse för kulturmiljövården. Herrgårdsmiljön vid Näs ses som ett bra exempel på levnadsförhållandena på en mindre herrgård vid slutet av 1700-talet där herrgårdsdriften har präglat kulturlandskapet.

I närheten av Näs finns flera nyckelbiotoper samt ett antal ekar och en tall avsatta som naturminnen. Andra nyckelbiotoper finns vid Sparren som t.ex. en hassellund/lövskogslund, grova ädellövträd i en hage, fina ekhagar, hävdade betesmarkerna och strandängar som har betydelsen för kulturmiljövården. Vid stranden nedanför Smedsmora i sjöns norra ände finns ett naturminne avsatt till skydd för ett stort flyttblock och för att bevara en naturlig växtplats för Havtorn.

Skylt om regler för sjön Sparren vid naturminnet vid flyttblocket Store sten, Smedsmora.

I skogarna norr om Sparren finns vid skogssjön Uttran en naturskog med barrträd identifierad som nyckelbiotop. Mellan Marsjön och Trehörningen ligger naturreservatet Smedsmoraskogen på 107 hektar. Området består av ett barrskogsområde omgivet av myr och sumpskogar. Området har skyddats för att det är relativt opåverkat av rationellt skogsbruk och för att den opåverkade myrmarken bidrar till en speciell miljö med hög luftfuktighet. Det finns i dessa delar en rik flora kryptogamer bland annat den sällsynta rödlistade Ringlaven. För mer detaljerad information kring naturen kring Sparren gå in på Skogsstyrelsens hemsida Skogens pärlor.

Länsstyrelsen har inventerat Lingonsjön och Uttran norr om Sparren efter kransalger, en grupp växter som kräver klart vatten. Speciellt Lingonsjön befanns ha höga kvalitéer med tre arter. En av dessa var den hotade arten uddslinke, som fanns i ett rikligt bestånd.

Flygbild mot sydväst över Sparren 2013. I förgrunden syns Rimoviken som öppnar sig i Lisingefjärden. I Rimbovikens förlängning sträcker sig Kårstaviken medan Närtunaviken syns snett upp åt höger.

Faunan kring Sparren

Sparren är känd som fågellokal genom Gunnars Brusewitz böcker som beskriver fågellivet och miljön kring Sparren. Han ger också i sina böcker betraktelser kring landskapets förändring och människors skiftande inställning till naturen genom seklerna. Gunnar skrivar- och tecknarstuga ligger kvar tätt intill Sparrens strand vid Lisinge. Där hade han utsikt över Sparren åt tre väderstreck och kunde följa årstidernas växlingar.

Sedan Gunnars dagar har havsörn, tranor, sångsvan ökat och skarv syns regelbundet vid Sparren medan vasshäckande fåglar som skäggsdopping och sothöna har minskat. Sjöfåglarna i Sparren skyddas i viss mån från störning genom att farten på sjön sommartid begränsas till tolv knop och vattenskidåkning inte är tillåten.

Förutom de vanliga djurarterna finns både utter och bäver i Sparren. Uttern är på vintern beroende av öppna vattendrag vilket av allt att döma kan tillfredställas av Lillån och Fiskesån. Uttern rör sig utmed vattendragen men har egenheten att inte simma under broar utan istället korsar vägen. En preliminär bedömning har varit att trafiken på Lisingevägen inte är så tät att den utgör någon fara för passerande uttrar.

Bävrar har sedan den första gången den etablerade sig XXX expanderat så att det nu finns bon vid stränderna i flera av Sparrens vikar. Inom ganska stora områden kring boet ser man spår av bäverns avverkningar i strandskogen.

Bäverätet träd.

När Sparren provfiskades sommaren 2013 dominerades fångsten av karpfiskarter och små abborrar. Fångsten var nära den förväntade och motsvarade vad som är vanliga i relativt grunda och näringsrika sjöar. Man noterade dock att det förekom en hel del stora abborrar i fångsten vilket tyder på att abborren kan växa sig stor i Sparren.

Precis som i resten av Åkerströmmen finns sedan 1992 inplanterad signalkräfta i Sparren sedan ädelkräftan dog ut i kräftpesten år 1991.

Rekreation kring Sparren

Sparren med omgivningar används flitigt som rekreationsområde under hela året. I sjöns nordöstra del ligger Lisinge golfbanan som förutom golf är ett närströvområde och en plats för lokalt friluftsliv. I söder mot Kårsta finns ett populärt strövområde mellan sjön och Norrtäljevägen för svamp och bärplockning. Själva sjön används för fiske och kanotpaddling på sommaren och skridskoåkning och isjaktsegling på vintern. Sjön har också ett flertal badplatser varav en finns i sjöns södra spets i Kårstaviken och en annan vid Store sten vid Smedsmora. Vid Sparrens östra strand löper Roslagsbanans gamla banvall som är ett spårreservat mellan Kårsta och Rimbo som bland annat används för vandring och ridning.

Sparrens hälsotillstånd

Sparren är en näringsrik sjö med stor internbelastning. Stor internbelastning innebär att det vid syrebrist vid botten frigörs näringsämnen från sedimentet som läcker ut till vattenmassan. I sjöar med stor internbelastning är det därför vanligt med algblomningar.

Olika främmande sjögräs har periodiskt förekommit i stora mängder i sjön. Den typ av sjögräs det gäller är sådana som hämtar sin näring direkt ur vattnet. Den slingrande Hornsärven (Ceratophyllum demersum) är inte ny i sjön men utbrotten av masstillväxt har återkommit mer ofta under de senaste femton åren, nu senast sommaren 2012. Vattenpest (Elodea canadensis) är en ny bekantskap i Sparren sedan år 2004 och masstillväxt har uppträtt några gånger sedan dess. Snäckor och då framför allt musslorna har minskat i antal och lekande grodor och paddor är numera sällsynta. De signalkräftor som planterades ut efter kräftpesten i början av 1990-talet förökar sig inte som förväntat. Sommaren 2011 förkom ett växtplanktonutbrott som gjorde att siktdjupet vid stranden under en längre period var så litet som en knapp en meter. Olyckligtvis fångades inte detta av länsstyrelsens mätning i augusti samma år då ett siktdjup på 1,8 m mättes upp. Alla uppräknade faktorer här ovan är indikatorer på att det är någon form av obalans i Sparren.